Fucking say it

Idag fick jag ett brev. Ett brev som faktiskt var adresserat till mig. Det brevet var faktiskt inget roligt brev, så nu sitter jag här både lite ledsen och skamsen.

Något som jag verkligen borde göra idag är att ringa till mitt sommarjobb. Men personen jag ska fråga efter har ett sånt lustigt namn som, typ, inte går att uttala. Så därför drar jag mig för att göra det, jag vill ju liksom inte börja fnissa där i telefonluren samtidigt som jag gör ett tappert försök till att uttala det där konstiga namnet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0