SNAP

Hanna ska komma till det allsmäktiga John Bauer idag! Jag tror att hon kommer bli mäkta imponerad, det är ju liksom "Lite finare, lite bättre" så att säga.

Blev även lite klad_phlikka igårkväll. Jävla sötnöt. Jävla mysmongo. Fy!

Min hals gör ungefär lika ont som mitt hjärta gör just nu, typ. Men den ska snart få sig en liten kurering, nämligen lite nikotin, tjära och kolmonoxid.

Förutom att jag idag nästan drunknar i självömkan, så sitter jag i skolan och försöker vara smart. Det går lite halvbra sådär, jag känner mig lite halvsmart. Men mer än så är det inte.

Countdown: Två månader kvar till Turkiet. Fyra dagar kvar till fredag.

Jag är inte död! Jag lever!

Dock har jag inte nördat vid datan på ett tag, bara för att fatbursgatan 10 är bäst. Längtar alldeles för mycket tills jag och cc kirrar eget place, alltså. Då är det fest varje helg, hela dan varje dag' - KentLoverxxx får mer än gärna komma då! Vi kan lyssna på slackerbitch tillsammans. Sen så får man faktiskt röka under fläkten, fast det får man ju nu med. Marlboro lights är bäst!

Jag har ont i haaaaalsen. Inte ens mina Marlboro Lights lindrar smärtan som typ är värre än... värst. Förresten så är cybervärlden ganska uttråkande och komplicerad. Fast det är ju i och för sig den riktiga världen också. Ta bara denna morgon som ett exempel, jag åkte för en gångs skull iväg till skolan. Men när jag väl kom dit var det ingen där! Tack för att jag fick ta del utav informationen; Vi börjar klockan 13.00 idag, samling vid Gustavsvik.

Fuck this fucking shit. Fuck you. Fuck me. Fuck you all.

fuck
fuck
fuck

Igår föll jag rakt ner i marken, rejält. Och mitt framför elvan var det också... Nu är jag inlindad i smärtans töcken, typ grad tio eller något. Gud vad det är synd om mig! Det ÄR faktiskt synd om mig. Tyck synd om mig.

Under dessa omständigheter kanske inte mästerbloggaren (JAG, JAG, JAG) kan uppdatera er om sina senaste bravader. Istället kan ni ju läsa BlondinBella, eller något annat som är lika underhållande!

Jag är pank. Jag behöver pengar. Jag vill ha pengar.

Jag borde skaffa ett extrajobb. Jag vill inte jobba. Jag är för slö.
 
Jag är trött. Jag vill sova. Jag får inte sova.

Jag är sugen på mat. Jag åt nyss. Jag kan inte äta.

Jag vill titta på film. Jag har ingen film att se. Jag är uttråkad.

Jag lyssnar på musik. Jag lyssnar på Coldplay. Jag grattar Chris Martin på födelsedagen idag.

Idag har jag faktiskt varit i skolan. Och jag kom i tid. Men bara för det betyder det inte att jag har uträttat någonting, för jag har typ nämligen inte gjort ett skit. Kanske skrivit 200 ord på sin höjd eller något i den stilen. Imorgon orkar jag nog inte upp igen, jag kan ju inte slita ut mig i dessa unga dagar... Fast det var ganska roligt att gå på föreläsningen som fotografen höll. Det verkar vara ett roligt yrke. Hans kamerahus kostade förresten 40 000 kronor och objektiven typ 12-14 000 styck. Inte illa pinkat!

Snart kommer cc och hämtar upp mig på sin coola, röda moped. Det ska bli najs, för vi är liksom ganska bra.

Jag är så spytrött på allting just nu.

spy, spy
vomera, vomera
bluääk

Idag ska jag hur som helst skära upp mitt tandkött hos tandläkaren. Sedan ska jag gå på bio. Emellan allt detta ska jag hinna äta, duscha och göra alldeles för mycket onödiga grejer. Bäst att bli lite effektiv nu då. Och just det, bara en såndär helt onödig tanke: Min blogg går ut på att skriva korta och ointressanta inlägg.

Du är bäst, när du sitter där bakom mig. Stryker mitt hår och sjunger Travis. Sedan sitter jag där, med ett misslyckande utav mina "kolla-jag-ska-briljera-med-mina-onormala-spritgener". Tusen tack, jag älskar dig.

Banjo, melodiöst, alldeles underbara sångtexter - det är Great Lake Swimmers i ett nötskal, det. Och jag älskar dem, eller ja, deras musik åtminstone.

musik
MUSIK
musik
skriiiiiiiik.

Jag är väldigt uttråkad för tillfället, och det återstår 23 minuter innan Grey's Anatomy har säsongsstart.

Imorgon är det Alla hjärtans (eller stjärtars) dag. Jag funderar på att köpa ett kilo godis åt mig själv, bara för att jag älskar mig så jävla mycket. Jag älskar mig själv mest i hela jävla världen.

Nej, nu kanske jag överdrev det hela en aning. Men ett kilo godis åt mig själv ska jag i alla fall köpa. Något måste man ha ju att trösta sig med i dessa ensamma dagar.

Idag är jag trött och godissugen.

Trött = Alkoholkonsumtion två dagar i rad.
Goddissugen = Hungrig och en gnutta bakfull.

Jag har i alla fall fått i mig dagens näringsrika kost;  En delikat Chicken McNuggets-meny (sex bitar för den nyfikne),  du får en sådan för femtiotvå kronor på närmaste McDonalds. Dock hann mina potatisstavar att kallna innan dem var färdiga. Det är dålig service på det där stället alltså, dem borde ha en sådan duktig flicka som jag anställd där. Men jag ska inte klaga, för jag äter trots allt där minst en gång i veckan. Hängstället number 1 liksom!

Just nu är jag (och mitt ben) helt inlindad i någon slags självömkan. Jag tycker så himla synd om mig just nu, och det är med all rätt. Mitt knä är inlindat i ett tjockt, fult bandage som gör att jag inte kan bära något annat än mjukisbyxor. Och jag hatar att möta offentligheten (även kallat skolan, bussen och släkten imorgon) iförd i mjukisbyxor. Det är inte hälsosamt för ens självförtroende, eftersom det kan få sig en rejäl knäck.
 
Som om det inte vore straff nog att behöva bära mjukisbyxor offentligt, så kan jag inte heller få någon ordentlig sömn. Återigen är det mitt jävla knä som är felet. Hur ska man kunna sova med ett korvben som knappt går att röra? Och varje gång man försöker att röra på det så är smärtan outhärdlig, alltså så blir sömnen som någon slags sidoeffekt utav detta. Jag lider med er folk som någon gång ska tvingas att göra en artroskopi.

Och för att lida ytterligare så kommer mitt knä aldrig att bli bra igen om jag inte tränar upp det snarast. Men jag vill inte göra några tråkiga knäövningar.

Förlåt för återkommande misstag. Jag antar att jag är en ganska usel människa vid särskilda tillfällen.

Kjellvander var i alla fall mycket bra. Han var nästan för bra.

Detta är ungefär allt jag lyckas att skriva just nu. Jag väntar fortfarande på bättre tider.

... Och hon är tillbaka. Fetare än någonsin.

Jag startar denna söndagsmorgon med några klunkar rosévin, en halv chipspåse, två glas juice, tre Sex and the City-avsnitt samt en cigarett. Lite livsnjutning sådär. Eftersom denna morgon fick en sådan hälsosam start, så ska den givetvis fortsätta i samma anda. Om cirka en timme och tio minuter ska jag bege mig av till min farmor för att äta alldeles för många bitar smörgåsårta. Ha en trevlig söndag!

Mina läppar svider. Det är nog det enda jag vet klart och tydligt just nu.

Förresten så var inte min avsikt med denna blogg att skriva om fundersamma saker. Antagligen var ödet redan förutbestämt, och som vi alla vet - ödet ska man inte leka med. Nej, det ska man vörda om. Eller bajsa på, det är nästan vilket som.