Tysta skrik
Jag är trött jag orkar ingenting när ångesten skrämmer in mig i det lilla hörnet försvarar jag mig med mina armar men dem brister som skört glas när allt raserar runtomkring ännu hårdare kommer allt tillbaka återigen likt snabba smärtsamma piskrapp igen igen igen det slutar aldrig det går bara runt runt runt och jag vill inte jag vill härifrån jag vill inte att allt ska vara evigt jag vill att allt ska vara kort men allt är istället smärtsamt det gör ont jätteont det bor skrik överallt inom mig och jag försöker verkligen att tysta dem men dem vill ut ut ut
Kommentarer
Trackback