Vad vill du
Ledsen, arg, besviken. Det är alltid något. Bry er inte. Skiter i det. Screw ya.
Tur att jag har min Jocke. Det är någon man alltid kan lita på.
Tur att jag har min Jocke. Det är någon man alltid kan lita på.
Så det så
Min pappa är bäst i hela världen.
Ledsen_tjej_91
Jävla hår, kan det växa någon gång? VÄX FÖRIHELVETE. Så jag kan sätta i en hårförlägning, vilket jag sa att jag aldrig skulle göra förut. Men är man dum så är man. Hur fan kunde jag kapa av mitt hår? Seriöst, minst 30 centimeter.
Åhhhhhhhhhhh. Jag har världens hår-ångest idag, det går inte ens att skriva så någon förstår. Åhhhhhhhhhhh. Mitt hår. BUUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH. BUUUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH. BUUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH.
Åhhhhhhhhhhh. Jag har världens hår-ångest idag, det går inte ens att skriva så någon förstår. Åhhhhhhhhhhh. Mitt hår. BUUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH. BUUUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH. BUUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH.
Jag bara undrar (och jag undrar väldigt mycket)
Hur kan folk vara så äckligt, jävla nöjda med livet?
Åt helvete med allt.
Åt helvete med allt.
Och än fanns det tustentals tårar kvar
Det här känns lite jobbigt, ja.
Whatta
Det är en sak som jag verkligen undrar, hur fan kan man vara så jävla falsk?
eh... eh.. he.. he
AHHHHH!!! JAG!!! MÅSTE!!!!! HA!!!!!!!! GODIS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Oh oh oh
Okej, med risk för att låta gammal (eller knäpp): Ibland hugger det till i mitt hjärta, och jag tänker "Fan vad jag saknar fotbollen. Och hästarna".
Men mest hästarna. Fan, man skulle nästan kunna tro att det går och bli lycklig om man hade en liten pålle.
Men mest hästarna. Fan, man skulle nästan kunna tro att det går och bli lycklig om man hade en liten pålle.
Jävla
Jag är sjuk. Ovanligt va?
I alla fall. Jag tänkte inte sitta och klaga på hur jobbigt det är att snyta sig hela tiden, hur ont det gör i kroppen när man har feber eller hur jävla konstigt det känns att ha ont i halsen utan halsmandlar. Istället tänkte jag bara säga: Du är så jävla konstig. Och jag blir så jävla arg på dig hela tiden. Och du förstår inte ett jävla skit. Jävla. Jävla. Jävla.
I alla fall. Jag tänkte inte sitta och klaga på hur jobbigt det är att snyta sig hela tiden, hur ont det gör i kroppen när man har feber eller hur jävla konstigt det känns att ha ont i halsen utan halsmandlar. Istället tänkte jag bara säga: Du är så jävla konstig. Och jag blir så jävla arg på dig hela tiden. Och du förstår inte ett jävla skit. Jävla. Jävla. Jävla.
Förresten, Hanna blev dödligt snygg i sitt nya hår. SEXBOOOMB SEXBOOOMB!
Equal shit
Okej. Tider och jag. Förut kom vi väldigt bra överrens, ett tag kom vi inte alls överrens men nu kommer vi fan läskigt bra överrens. Det skulle kunna vara bra, kanske dåligt eller mest jag-vet-inte-vad.
Heh.
Igår var jag ledsen och ingen förstår. Inte jag heller.
Heh.
Igår var jag ledsen och ingen förstår. Inte jag heller.
But everybody knows it's all about the things that get stuck inside of your head
So it's true, the trick is complete, you become everything you said you never
would be
You're a fool
would be
You're a fool
Tysta, tunga steg
Jag blir tom på tankar. Tom på ord. Tom på uttryck. Tom på allting.
En tjej i min klass har tagit självmord. Det är svårt att smälta en sån grej.
En tjej i min klass har tagit självmord. Det är svårt att smälta en sån grej.
And we're feeling alright, though we know it's all wrong
Jag brukar oftast (jämt) sakna någonting varje dag. Och just idag är saknaden så jävla stor efter cigaretter att jag skulle kunna slita av mig mitt nyfärgade hår, för om bara några timmar så har jag varit rökfri i ett dygn (fan, jag låter som en jävla kärring). I ett dygn. Ett dygn utan en endaste cigarett. Jag vet att det egentligen är bra (det är bra, det är bra, det är bra, är det bra?). Men det känns inte bra.
jag behöver någonting varje dag som sakta tar bort den där lilla, lilla biten som egentligen inte borde få slå sina slag längre
MEN HUR KAN
MAN
LÄNGTA EFTER
NÅGOT
SOM EGENTLIGEN BARA ÄR
SKIT
MEN SOM FÅR NÅGON ATT
INSE:
SKITEN KUNDE VARA VÄRRE UTAN
SKITEN
jag behöver någonting varje dag som sakta tar bort den där lilla, lilla biten som egentligen inte borde få slå sina slag längre
MEN HUR KAN
MAN
LÄNGTA EFTER
NÅGOT
SOM EGENTLIGEN BARA ÄR
SKIT
MEN SOM FÅR NÅGON ATT
INSE:
SKITEN KUNDE VARA VÄRRE UTAN
SKITEN
Viva la vida
När meningen "See it all disappear without trace" klarnar saker och ting för mig. Allt som redan har försvunnit, kommer att försvinna och som försvinner just nu.
Jag försvann
Jag kom tillbaka
Jag kommer att försvinna
Jag försvann
Jag kom tillbaka
Jag kommer att försvinna
Nålar
Jag hatar dig när du är full. Det gör jag faktiskt.
Men jag älskar dig när du är nykter. Det gör jag faktiskt.
Skrik i andra änden
tysta andetag som övergår
till något man inte mår bra utav
Kanske är det besvikelse
eller ledsamhet
ensamet
eller bara tomhet
Och ditt hånfulla leende
när du inser att du ännu en gång har triumferat över mina känslor
allt det där grymma som du alltid kommer att ångra
och allt det där med att du alltid kommer att spela ut dina kort fel
Inga ess, ingen kung, ingen dam
bara simpla spaderkort som kommer att följa oss
hela jävla livet ut
Men jag älskar dig när du är nykter. Det gör jag faktiskt.
Skrik i andra änden
tysta andetag som övergår
till något man inte mår bra utav
Kanske är det besvikelse
eller ledsamhet
ensamet
eller bara tomhet
Och ditt hånfulla leende
när du inser att du ännu en gång har triumferat över mina känslor
allt det där grymma som du alltid kommer att ångra
och allt det där med att du alltid kommer att spela ut dina kort fel
Inga ess, ingen kung, ingen dam
bara simpla spaderkort som kommer att följa oss
hela jävla livet ut
Naturellt
Det är skönt att kunna känna glädje stundtals, även fast det kanske bara är en liten gnutta glädje. Man känner, man lever, man andas. Men sedan har vi den resterande tiden då man inte känner någonting alls, utan man är bara helt likgiltig gentemot allting. Jag önskar att dem där 99 % utav likgiltighet kunde bytas ut mot den 1 % glädje jag faktiskt har.
Jag vill.
Jag ska.
Och idag känner jag mig faktiskt lite glad. Det kan vara för att jag har världens bästa pojkvän, börjat få struktur på min vardag och ska käka pizza om typ tjugo minuter. Men ändå faller man alltid ner i det lilla svarta hålet, om så bara för en minut.
Jag vill inte falla ner.
Jag vill ta mig uppåt.
Jag vill.
Jag ska.
Och idag känner jag mig faktiskt lite glad. Det kan vara för att jag har världens bästa pojkvän, börjat få struktur på min vardag och ska käka pizza om typ tjugo minuter. Men ändå faller man alltid ner i det lilla svarta hålet, om så bara för en minut.
Jag vill inte falla ner.
Jag vill ta mig uppåt.
För jag kommer att ta studenten (om 3 jävla år)
Jaha, då var man där igen. Där igen som i att allt skit innebär ny klass, ny skola och ny utbildning. Jag kommer alltså att ha gått fyra jävliga år på gymnasiet. Men den här gången ska jag verkligen anstränga mig, göra något bra utav den chansen jag faktiskt har fått. Jag kommer ju fan att vara en utbildad frisör när jag står där i studentmössan. Och nu när jag tänker efter riktigt ordentligt så kommer man nog att uppskatta dem där gymnasieåren riktigt, riktigt mycket när man sedan ska ut i arbetslivet.
Ja, denna moralkaka var (och är) helt gratis.
Ja, denna moralkaka var (och är) helt gratis.
Radergummi
ärrvävnad på en livlös klump som försöker att slå långt in där någonstans men där gömmer sig bara så jävla mycket smärta det vill inte slå ett två tre det vill inte mer och det sägs att allt har ett slut och det här vill ha ett slut och jag vill ha ett slut men det finns inget slut
i ren desperation tänder jag en cigarett och jag är ett steg längre mot cancer ett steg längre mot döden en cancerkropp växer den får liv det finns alltså något slags liv i den livlösa kroppen det blivande liv som nu är påväg att ta slut på det egentliga livet
för att mot natten blir allting lika mörkt som de svarta ögonen mörkret faller runtomkring och överallt det omfamnar dig som en krokig mans rygg hårt och knotigt och obehagligt vart ska jag ta vägen jag har ingenstans att komma hem till det är något som håller kvar mig och jag vågar inte släppa taget om det
Hjärtat mitt
Det kliar i mina ögon och tårarna vill egentligen forsa nedför min kind. Men nej, man ska visa sig stark. Stark för alla, stark för världen. Då kan man inte vara liten och klen och krypa upp i någons famn för att gråta. Istället får man gråta tysta tårar, tårar som inte blir blöta och är osynliga för omvärlden. De tårar som gör mest ont, nästan så att det bränner ett litet hål i hjärtat mitt. I hjärtats mitt.
Bby
Du är det bästa jag har och jag vill aldrig förlora dig, älskling.
