Sway

Idag är det valborg. Idag är det förfest. Idag är det fest. Idag är det efterfest.

Jag hade planerat att supa skallen av mig, men eftersom det har dykt upp oväntade saker så ska jag nog bara lite halvt-som-halvt supa av mig skallen. Gött ju.

Livsfrågan

Beställa JB-tröja, inte beställa JB-tröja. Gå kvar på JB, inte gå kvar på JB.

Jag vet ingenting.

Words spill from my drunken mouth

Okej, om det är såhär det ska vara så kan jag lika jävla gärna gå och självdö. Eller något som ligger på ungefär samma nivå. Jag hatar känslan av att inte veta någonting. Som att en, typ, ständig konfusion infinner sig i min hjärna som, typ, har fått en akut härdsmälta.

Tomhet

Jag hatar känslan man får när man lämnar någon, som man troligtvis kommer att träffa igen, men man vågar inte ha några större förhoppningar. Man blir liksom helt tom i hela kroppen, och allt känns bara fel fel fel. Nu är jag helt tom och fel fel fel.

Nu ska jag gå och införskaffa diverse berusningsdrycker, det lär behövas en del på onsdag.

Rökning är hälsofrämjande!

Rökning är hälsofrämjande!

Rökning är bra för både för kropp och själ. Glöm inte det, mina kära medmänniskor.

Always

Nu fick jag en såndär orolig känsla i magen igen. Och värst av allt - jag kan fan inte koppla bort alla jävla fittiga tankar som tycks ha en given plats i min hjärna.

fitt
fitta
fittiga
fittskit

This means war!

Skola. Sol. Cigaretter. Så har min dag sett ut hittills, jag tippar även på att den kommer att fortsätta i samma anda bortsett från skolan då. Jag slutar om en timme och tjugo minuter, hurra!

Förresten så har jag börjat att lyssna på Enter Shikari, det är lite skumt med tanke på att dem är helt screamo och lite randomized sådär. VART ÄR MITT LIV PÅ VÄG? Jag bara undrar lite halvt om halvt, liksom.

Blood and tears (hearts)

Hide and seek. På något konstigt vis så känns det som att jag leker det med mig själv just nu. Jag hittar inte mig själv, jag hittar mig själv. Jag vet ingeting, jag vet allting. Det är bara som en enda stor röra, en jävligt sönderknullad röra. Mer sönderknullad kommer den säkert att bli.

Mmm, what you say?

Hanna ska komma till det allsmäktiga John Bauer idag! Jag tror att hon kommer bli mäkta imponerad, det är ju liksom "Lite finare, lite bättre" så att säga.

Blev även lite klad_phlikka igårkväll. Jävla sötnöt. Jävla mysmongo. Fy!

Pirri pirri

Some depressing shit. Nej, men allvarligt - livet går jävligt uppochner just nu. Jag hoppas på en uppgång snart, som när typ en berg och- dalbana åker uppåt för att sedan svischa nedåt i en väldigt fart och man får en såndär löjlig, pirrande känsla i magen. Så vill jag ha det. Jag vill ha så nu.

Between past and present tense

Just nu så har jag en liten tävling med mig själv. Hur många melontuggummin jag kan stoppa in i munnen innan mina käkar sprängs som i Saw-filmen! Jag är just nu inne på fem stycken, och deras omkrets är inte att leka med ska jag säga er.

När jag inte sitter och tävlar mot mig själv, vilket är ganska bra eftersom man aldrig kan förlora då, så har jag faktiskt gjort ett nationellt prov i engelska. Det gick jättedåligt. Jag ska väga upp denna jättedåliga-heten med att köpa lite Corner. Kanonkul!

Förresten måste jag avreagera mig lite. jag hatar allt jävla skit jag blir så jävla förbannad varför kan aldrig någonting fungera varför ska allt jämt bli skit jävla skit du kan gå och dö jävla hora jävla fitta jävla superfitta jag hatar dig


I'm just no good for you

Alldeles för många tankar. Alldeles för lite ord.

Jag är rädd
rädd
rädd
jätterädd


Jewelry that's fake do shine

Min hals gör ungefär lika ont som mitt hjärta gör just nu, typ. Men den ska snart få sig en liten kurering, nämligen lite nikotin, tjära och kolmonoxid.

Förutom att jag idag nästan drunknar i självömkan, så sitter jag i skolan och försöker vara smart. Det går lite halvbra sådär, jag känner mig lite halvsmart. Men mer än så är det inte.

Countdown: Två månader kvar till Turkiet. Fyra dagar kvar till fredag.

Blackout

Fan vad jag hatar den här jävla, jävliga, känslan. Säg inte att jag är den där jäveln, den där som du skulle kunna älska mer än allt annat. Du är ju den där som jag tycker om. Och jag vill ju vara din jävel. Fan.

Jag ska sluta att vara så jävla känslosam nu, det håller ändå inte i längden. This is a blackout, liksom.

Tysta skrik

Jag är trött jag orkar ingenting när ångesten skrämmer in mig i det lilla hörnet försvarar jag mig med mina armar men dem brister som skört glas när allt raserar runtomkring ännu hårdare kommer allt tillbaka återigen likt snabba smärtsamma piskrapp igen igen igen det slutar aldrig det går bara runt runt runt och jag vill inte jag vill härifrån jag vill inte att allt ska vara evigt jag vill att allt ska vara kort men allt är istället smärtsamt det gör ont jätteont det bor skrik överallt inom mig och jag försöker verkligen att tysta dem men dem vill ut ut ut

En tusendels sekund

Men älskling vi var alla en gång små
Ja, vi var alla en gång små
Ja, vi var alla en gång små


Jag känner mig så jävla liten just nu. Mitt hjärta känns ihopkrymt, min hjärna känns söndertrasad. Jag vill bara ta och krypa ihop i någon slags fosterställning. Isolera mig från allt jävla skit som finns. Allt jävla skit som är. Jag vill bara bort härifrån. Om jag skulle gissa så är jag nog född exakt en tusendels sekund försent.


Akta, jag är den silvriga faran

This is how it feels to be special, jag älskar tamejfan Tiger Lou. Om han inte redan var gift med Firefox AK så skulle jag gifta mig med honom. Jag och Rasmus Kellerman. Jessica Kellerman. 

Nu sitter jag i alla fall i skolan. Fast jag skulle likväl kunna sitta hemma just nu, eftersom jag numera är självutnämnd mästare på att missa bussen, jag som var så bra på att passa tider förut. Något jag även höll på att lyckas med denna morgon var att köra över ett stackars led med dagisbarn med min cykel (som gick i minst 110 km/h, har man bråttom så har man), alla de söta, rara barnen skrek i kör "aktaaaaaaaaa!". Av fröken fick jag en arg blick som nog ville förmedla "sådär ska dem inte bli när de blir större", på ett snorkigt sätt. Jag gillar inte barn och jag ska aldrig bli dagisfröken.

Nu ska jag gå på lite rast och röka cigaretter. Blåa corner, faktiskt.

Flyktsoda, ta mig i land, sätt mig i brand

Jag blir så trött
jag står stilla
någonstans där mittemellan
allt
och du är precis lika jävlig som
alltid

Aldrig mer. Det är egentligen något som aldrig har hänt. Åh, vad jag önskar att det aldrig hade hänt. Men nu är du så jävla död som man bara kan bli. Död i mina ögon.


Super superb

Superfylla i helgen, that's what I'm talkin bout'

Rom och cola. Koskenkorva och apelsinjuice. Körsbärsvin. Cider. Shottar. Svartvinbärsvin.


Igår var jag däckad, typ, hela dagen. Jag var till och med tvungen att sätta fingrarna i halsen, det är det enda botemedlet mot en rejäl bakfylla. Men det var det värt. Helgen var riktigt värd. Bara att börja tagga till nästa då!


När allt annat rör sig

Idag (och alla andra jävla dagar) mår jag riktigt dåligt. Och jag vet inte om en blogg är det bästa stället att sitta och blotta sitt, typ, inre på. Det känns som att allt annat rör sig och jag står kvar. Står kvar i obalans.

snälla
snälla
inte
nu
jag
orkar
det
inte
inte
nu
varför
just
nu?

Det går bra nu

Författarporträtt och diktanalys. Det går bra nu, kompis det går bra nu. 

Illusioner kan vara ganska bra ibland. Det går inte alls bra för mig just nu. Det går käpprätt åt helvete, och när jag skriver det här sjunger hederliga gamla Joakim i mina öron "tänk vad man kan göra med en liten kniv". Ja, tänk vad man skulle kunna göra. Stora ting. Ta över världen. Knivhota alla man stötte på. Skära upp handlederna. Skiva upp lite limpa. Stycka griskött. Tänk...

Jag behöver en cigarett. För att lugna mina (överspända) nerver på ett såndär skönt och bra sätt.. Men jag sitter i ett grupprum, min jacka är i det låsta klassrummet. Det går bra nu.

16 år senare

Den gnolande känslan i magen snälla försvinn nu nu nu jag orkar inte det är så jobbigt och det är så jobbigt att veta att allt det jobbiga aldrig kommer att gå över det kommer alltid att finnas där alltid någonstans det går inte att glömma allt finns alltid kvar jag vet inte vad jag ska göra jag är rädd rädd rädd för allting rädd för att somna rädd för att kliva upp på morgonen rädd för att öppna munnen rädd för att kliva på bussen rädd för att dricka ett glas mjölk rädsla hela tiden alltid något där någonstans där borta och där borta finns det ingenting det är svart svart svart jag vill att det ska bli lite ljusare men det mörknar mer och jag faller mer och mer.

Jag är livrädd för att leva

image29

RSS 2.0