Nöjdhet

"Ni kan skada mig hur mycket som helst
men ni ger mig en chans
att göra det själv
Jag ger er alla dom sagor jag har
Jag vet att jag ändå aldrig kommer tillbaks

Ingenting, jag kan inte minnas någonting
Ingenting, jag kan inte känna någonting"

Ingenting någonsin. Jag tror att jag vet vad jag behöver göra nu. Det flimrade förbi innanför mina ögon som någon slags livsrevy vars bittra slut snart är kommet. Klarheten i detta var slående, nästan som krystallos - klar is. Jag är nöjd.

Och jag ska ta mig härifrån. Ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0